lokanders

Idag har jag fanimej varit duktig. Först fixar jag mor och fars digitalkamera. Luckan framför linsen vägrade flö sig så fixarn Linda plockade isär och hade sig, pillade lite och vips! Nu funkar den galant!
Senare fixade jag låsknappen på vänstra bakdörren på bilen. Den (låsknappen alltså) hade kärvat fast sig, så kom jag. Och VIPS igen! Nu funkar även den galant!

För övrigt så sitter skåpsluckorna nu på plats. Eller aa, fyra stycken av dem översta då. Men snyggt som fasen blev det iallafall. Ååå, vill att resten blir färdigt snart. Man blir ju ännu mer pepp när man ser hur jäkla bra det blir!

Spela-time nu, sen sova.

Och DU! Glöm inte att checka out min vän Cathys blogg: amami.blogg.se

Natti!

Garderobsjävlarna rensades ut idag. Äntligen. Magasinerar mer än hälften av kläderna då jag inte vill slänga eller ge bort. Och då jag en gång har kommit i kläderna så tror jag mig komma i dem igen. Någon gång. Om ca 20 kg -.- MINUS vill säga. Fy fan!

Seven fick garderoberna till sina kläder. Skönt för en annan att slippa sitta på golvet varje gång han ska nya kläder då vi hade dem i ett linneskåp innan med luckor som vägrar hålla sig öppna.

Dem övre köksskåpsluckorna är klara. Dem ska nu bara fraktas fint hem och hängas upp. Svart. Jäkligt snyggt blev det! Även nya handtag på dem.
Så nu är det "bara" resten av luckorna kvar, då under, som ska målas. Men det är massa kvar. Hatar sånt här ibland. Känns som man aldrig blir färdig. Men nu är det iallafall påbörjat och det hör verkligen inte till vanligheten annars. Tankarna brukar finnas där men sen flumsas dem iväg.

Nä, nu ska jag ta sista blossen för inatt, sen sova.

Natti!

Ta inte allt på för stort allvar alltid. Tänk efter och fundera på om det verkligen är så farligt som du får för dig att det är. Vad vinner du på att ljuga för dig själv (och andra)? Och kanske allra viktigast; vad förlorar du? Till slut sitter du där helt ensam och har ingen som är villig och förstående att lyssna på dina bekymmer som du själv skapade en gång för att du var så trångsynt och dum.
Sluta snacka skit. Det förlorar du verkligen på i längden. Och kom ihåg att det är skillnad på skitsnack och fakta.

(Och neej, jag pratar inte om mig själv!)


Trodde aldrig jag skulle säga detta men ibland saknar jag skoltiden lite. Jävlar vad mycket mindre bekymmer man hade då egentligen. Om jag hade vetat då, vad jag vet idag, hade jag tagit vara på den tiden mer.
Man blir verkligen inte yngre heller. Har haft lite noja i några år nu faktiskt. Löjligt, jag vet men kan inte hjälpat.
Tur att min plutt Seven finns! Vet helt ärligt talat inte var jag hade varit idag utan honom...

Mars månad är det med... Snart två år sedan sen min snuttegumma gick bort. Saknar dig så otroligt mycket Bonnie. Mitt lilla hjärta... Tänker fortfarande på dig varje dag min snutta! <3

Japp, runt 00.00 somnade mammas plutt idag. Han har inte alls varit lika jobbig att somna på kvällen/natten nu, i några dagar faktiskt. Känns väldigt bra. De små har ju sina perioder ibland. Med gnällighet också misstänker jag? För så FORT Seven inte får som han vill blir han skitarg. Om det mesta inte går hans väg pendlar han mellan att; slänga sig rätt ner i golvet/marken, slänga sig bakåt, skrika, grina, låtsasgrina för att sen storle och klänga på mig. Jag hoppas verkligen att det bara är en period han har. Han är ju helt underbar annars!
Tänker varje dag på hur jäkla fort tiden har gått sen han föddes. Helt sinnessjukt fort.

Idag gjorde mamma och son negerbollar. Det var ju lagom roligt enligt Seven. Det mesta han gjorde var att äta och kasta. Så gullig han är! Sen fick han "diska" lite grejer i diskhon med vattnet svagt rinnande. Utan diskmedel såklart. Då har han skitkul i timmar om han hade fått! Jag tyckte att det räckte efter någon halvtimme - 40 minuter. Skitsur blev han då! Men det gick ganska fort över.
Herregud, stackars små barn. Det kan fan inte vara lätt att vara så liten och inte ha förmågan att kunna säga vad det är för fel. Ja, för Seven pratar ju inte än. Han har sagt "Mamma" några gånger men inte så mycket mer. Han pratar fortfarande sitt språk. Mumlar och har sig. Men det kommer säkert snart, talet! Han är så duktig på mycket annat så...

Mamma älskar sin plutt! <3<3<3


Sova-time! Natti!

Satt och grubblade igår på den (enligt mig) perfekta saken att skriva. Men kommer fan inte ihåg vad det var -.-




Återkommer.

Ja, välkomna hem säger vi till Cathy och hennes underbart fina dotter Angelina! Hoppas ni alla där borta mår bra nu. Kameran funkar bra? :P

*En liten hyllning*

Just det, jag blev TVINGAD att länka till Cathys blogg. Så här är den: amami.blogg.se
Mycket intressant tycker jag faktiskt att den är då Cathy också har barn och det skrivs en del om hennes gullungars bravader. Plus att hon är en mycket nära vän till mig och har varit i drygt 10 år. Troligen den närmaste. Hoppas fan ingen tar åt sig. Palla sånt. Det är bara att acceptera att läget är som det är!
Cathy har alltid varit den som har förstått, även dem mest komplicerade saker som hänt mig. Detta är la inte så komplicerat men t.ex när jag gled in i ett förhållande för ett X antal år sedan så blev det mer och mer, sakta men säkert att jag tappade kontakten med mina vänner. Det var väl inte lika roligt att umgås med någon som levde i ett förhållande. Speciellt när dem själva inte hade det. Vissa hejar jag på idag men vissa inte. Eller, jag hälsar men inte dem på något skumt vänster. Vi bor för fan i samma stad! Har en gammal vän som flyttade härifrån till Skåne ffs! Och vi pratar än idag. Varför inte liksom?
Jo, iallafall, när Cathy sen flyttade tillbaka till Lysekil så stötte vi naturligtvis på varandra på stan emellanåt. Sen började vi umgås igen lite då och då och nu är det som att det "avbrottet" aldrig har existerat typ. Det är det jag gillar med henne. Hon ser inte allt för allvarligt på såna grejer som verkligen inte är allvarliga egentligen, som andra kan tycka är så jäkla stort.

Massa kramar från oss till dig Cathy och hela din familj! <3

Jajjemen, här sitter jag klockan strax efter tre på natten! Seven-plutt var väldigt svårsomnad idag på nåt märkligt sätt så han somnade för någon halvtimme sen. Han brukar i regel krypa runt i sängen fram och tillbaka tills han hittar "sin" sovställning. Efter 20-30 minuter somnar han så gott. Idag blev det lite längre. Kunde valt att gå upp och bära runt honom. Oftast somnar han lättast så. Men jag orkade verkligen inte så jag fick snällt stå ut. Så nu ligger han där med napp, snutte och sitt otroligt fina lockiga hår och sover så fint. Min lille älskling. Fan vad fin han är!
Imorgon måste vi verkligen försöka ta oss ut! Det känns som vi har varit inne i flera veckor men som tur är är det "bara" ett par dagar. Men det är fan inget sköj alls att gå ut i denna jäkla kylan, slasken och halkan som är nu. Då är det mysigare att vara inne och tända lite levande ljus när det börjar mörkna ute.

Vi tänker fortfarande på er, Cathy och Angelina!

Nä, nu drar jag. Natti!

Skitkul att antalet läsare av min blogg växer! Sakta men säkert! Ska försöka uppdatera lite oftare.

Fan också. Måste ringa elbolaget pga en räkning som ligger här och skräpar. Det är inte min plikt att betala den heller för den delen. Jävla skit. Ringde dit för en stund sen men dem stängde naturligtvis kl 16... Jag får ta tag i det imorgon istället.

Plutten sover just nu. Hoppas han sover lääänge. Jag är fan helt slut och orkar nästan inte någonting för tillfället. Borde sova en stund jag med egentligen men vill inte. As usual.

Hoppas verkligen att ni får komma hem imorgon (idag), Cathy. Fy fan vad jobbigt att vara inlåst på ett sjukhus så. Förresten, det gör väl inget att jag skriver om det här? Hoppas inte, annars lär jag få stryk! Brukar ändå inte ha många läsare. Konstigt nog. Min blogg som är fan så intressant! (Fatta ironin -.-)
Tänk vad vi föräldrar ställer upp på våra barn. Självklart. Det finns ju inget annat alternativ och om det hade funnits hade jag ändå såklart valt alternativet att ställa upp. Jag kommer göra allt, ALLT för min son. Litar inte på någon annan än mig själv när det gäller att ta hand om Seven. Jo, mamma såklart då. Men jag tror det är så för dem flesta föräldar. Sin egen mamma och säkert i vissa fall pappa, kan man alltid lita på! Iallafall jag. Som tur är. Inte konstigt heller. Kära mor min har ändå fött sex ungar så vanan sitter ju där. Inte för att ni andra med färre ungar skulle klarat något sämre! But you get the picture ;)

Nä, ska snarka arslet av mig nu. Natti, natti.