lokanders

Okej...


Alla lever sitt eget liv, eller hur? Det ska väl inte vara så att andra lever ditt liv åt dig? Eller ens yttrar sig om hur du lever?
Blir så trött på människor som inte kan hålla sig till sitt eget. Visst, prata får man väl göra för all del men inte med ALLA och HELA TIDEN för så småningom skapas ett rykte. Ett rykte som kan vara otroligt svårt för personen, som ryktet handlar om, att få bort. Speciellt ska man väl inte snacka om och sprida vidare sådant man "hört på stan". Det kan mycket väl vara.. Damdamdam!.. FALSK INFO!
Jag erkänner att jag snackar om sånt jag hört, beroende på vad det är. Men till "rätt" folk som jag VET inte sprider vidare. I mitt fall så har jag kanske 2 vänner (förutom familjemedlemmar) som jag vet aldrig skulle svika mig med den biten. Så det är inte stor chans att det jag säger kommer ut.

Ännu en grej jag hatar är pikar. Det finns snälla och elaka pikar. Ibland både snälla och elaka i ett!

T.ex: Jag är rökare. Ooooo -.-
Någon berättar för mig om en artikel denne läst om någon ung person som fått lungcancer. Alltså, jag fattar var du vill komma. Jag röker och borde sluta. Jag vet! MEN, jag är faktiskt inte ensam om denna otroligt dumma ovana. Min reaktion på denna artikel: OJ, nu ska jag sluta för jag visste inte att detta kunde hända! Nä, så blir INTE min reaktion. Misstro mig inte, jag vet mycket väl riskerna med rökning men det är väl ändå mitt val om jag vill röka eller ej? Jag behöver inga pikar. Från någon.
Märk nu att detta var ett exempel. Finns en jävla massa pikar man kan få som man absolut inte behöver.

Vet, är på vresigt humör.

// Ego.

För Fisken är det inte fråga om dröm eller verklighet - verkligheten är drömmen eller tvärtom. Det kan ibland vara svårt att hålla reda på för den som är född i detta komplicerade tecken.
Hon styrs av planeterna Neptunus och Uranus. Neptunus symboliska innebörd är himlen, den andliga och övernaturliga.

Jupiter berättar om en människa i sin fullbordan. Det är därför som Fisken har så svårt att få grepp om verkligheten, den går på något sätt upp i drömmen och blir otydlig.

Fisken kan lätt verka förvirrad och stå handfallen inför saker och ting, men som tur är har hon en så stark instinkt och intuition att hon ändå inte blir handlingsförlamad.

Denna starka känsla för vad som försiggår runt omkring henne gör henne unik i sin djupa förståelse och medkänsla med sina medmänniskor. Hon är verkligen den goda lyssnaren och kan lätta på andras bördor genom att delta i deras känslor.
Men hon skulle nog aldrig kunna ge några riktigt kloka råd. Hon förstår ju alldeles för lite av vilken verklighet man har att brottas med och förresten skulle hon inte kunna ta på sig det ansvar som följer med ett råd.
Att ta ansvar för sig själv och sina handlingar är henne helt främmande. Hon saknar civilkurage, följer helst med strömmen och är en mycket skicklig lögnerska. Även om hennes lögner mestadels är "vita" och ganska oförargliga. Om man tar dem på "rätt" sätt finner man inte så lite humor i dem och de sprider snarare 
värme än förtret...

Du som är Fisk kan som få - när du befinner dig i de rätta strömningarna - ta tillvara livets glädjeämnen. Du älskar att "spöka ut dig" och göra varje dag till en fest. Du uppfyller gärna din fritid med poesi, teater och vacker konst och på det området är du dessutom oerhört kreativ.

Du som är född i Fiskarnas tecken har ofta en diktarådra som är få förunnad. Så det är i stort sett bara att vässa pennan.

YRKESVAL

Ska du förverkliga dina drömmar - så varför inte syssla med just drömmar och verklighetsflykt? Välj det konstnärliga yrke som passar dig bäst! Men du som är född i detta tecken har dessutom en unik specialitet. Du är duktig på att imitera. Pröva får du se!
Ett alternativ till en konstnärlig sysselsättning är havet. Gillar du att resa så varför inte testa sjömansyrket?

Fiskarnas negativa sidor:

Det är inte alls säkert att den som är född i detta tecken står för sitt ord och sina handlinga. Hon är hal och svår att få grepp om, vänder ofta kappan efter vinden bara för att få slut på diskussionen.

Hon lyssnar gärna på andras bekymmer. Där gör hon ingen skillnad på vän eller fiende. Men när det gäller fienden drar hon sig minsann inte för att utnyttja situationen. Hon lär ju känna de ömma punkterna och vet hur hon ska såra.

Så akta dig! Hon har dessutom aldrig ett vettigt råd att komma med. Hon bara lyssnar. Och det som kommer in genom ena örat försvinner snabbt ut genom det andra.

När hon inte lyckas med att vara elak så kan det lätt hända att hon tar till flaskan och dränker sina sorger...

Man kan ju förstå vad som händer när hon blir arg på Skytten, som bryskt och hänsynslöst väcker hennes rosenröda drömmar. Eller hur lätt hon lurar Tvillingen att tro att hon är hennes vän.

Försonande drag:

Det är bara när hon känner sig hotad som hon blir elak. Det gäller visserligen för alla människor men i synnerhet för den som är född i Fiskarnas tecken som annars aldrig skulle göra en fluga förnär.

 

 

Utan skyddsnät...

... är hennes kyss. Hon går så totalt upp i den hon kysser att hon blir ett med den och ger av hela sitt jag. Risken är bara att hon ger upp sig själv när hon så helt tappar kontrollen över sina känslor.

Hon är därför enormt sårbar. Hennes enda räddning är att hon är lite av en vindflöjel i kärlekslivet. Föremålen för hennes kärlek växlar snabbt.

Hon är nog den enda som kan överge sin älskade för dess bästa kompis utan att det förargar någon.

Hur är detta möjligt? Jo, för det första har hon givit så mycket av sig själv redan att hennes älskade kanske fått nog. För det andra var det ingen som någonsin förväntade sig något annat av henne.
För det tredje är den som är född i Fiskarnas tecken så mjuk, snäll och vänlig att det är svårt att bli riktigt arg på henne.

Följ stundens ingivelse i ditt val av partner. Lita på din intuition!

I Lindas hörlurar spelas just nu Kent via Spotify. Album "Röd". Har även spelats lite ur deras senaste album "En plats i solen". Om jag minns rätt så firar just Kent och jag 11-års-jubileum i år. Grattis till oss!

Jag tror att saker och ting håller på att ordna upp sig nu. Hoppas på det iallafall. Just nu ser det ganska ljust ut.
Äntligen.
Kanske kan få må någorlunda bra igen.
Åå, hoppas verkligen!

Seven tyckte idag att ännu en telefon skulle bada. Jajjemen. Men hemtelefonen blev det denna gång! I diskvattnet dessutom och inte i toan som min mobil fick känna på för några veckor sen.
Jag plockade isär skiten. Hemtelen alltså. Blåste torrt med hårtorken. Såg ut som att den funkade ganska bra. Senare hör jag telefonen ringa, trycker på grön lur... Inget händer! Det ringer, ringer och ringer och jag trycker mig galen på alla jäkla knappar som finns men icke! Nä, så jag sket i det fanskapet.
Senare kommer Kentis med en telefon som mina kära föräldrar lånade ut. Den funkade priiima skinka, jupp, jupp! Men... Kunde inte ringa ut. MEN! De hade även packat in ett paket till oss. Öppnar och vad finner vi? En splitter ny trådlös telefon!! Fy fan vad bra det är när man har föräldrar som fixar det man behöver. På minuten verkligen! Shit vad bäst de är! <3

Så denna telen ska vi vara rädda om. Ingen Seven-plutt ska få bada denna inte! Tycker änna att två telefoner på typ en månad räcker.

Ännu en gång; natti!

Han måste ju vara den absolut hetaste rockarn i hela vida världen! Så stor men verkar ändå så "odivig". Det är uppskattat. Av många skulle jag tro. Tänk att ha hans liv. Iallafall pengarna! Shit... Nu kom pengar på tal igen. har svårt att släppa det ämnet ibland då jag är beroende av dem. Det är vi alla i och för sig.

Menne... Vad bekymmer dem för med sig tyvärr...

Äh.

Jo, jusdea, det heter väl ändå "negerbollar"? Jag har iallafall kallat dem så hela tiden. Varför skulle någon egentligen ta åt sig? Vi tänker ju inte på negrer bara för vi säger negerbollar. Måste tillägga att jag ABSOLUT inte är rasse eller något sånt. Så folk inte får för sig grejer här nu...
Men iallafall, det har hetat så så länge jag kan minnas. Det står t.o.m så i mammas kokbok (som för övrigt är sketgammal). Fattar inte varför "neger" ska vara ett fult ord. Jag blir nog hellre kallad "Svenne" eller "viting", helt ärligt. Än "ljushyad" då. Det låter så jeela mesigt :D

Negerbollar heteré!

Hur fan kan man håna någon för något som "hånaren" inte ens har ett skit med att göra?
Minns att i början av graviditeten var jag ute på krogen en kväll med kompisar. Efter stängning går vi ner och käkar skräpmat. Jag träffar där en kompis som jag inte träffat på ett tag och vi pratar och har allmänt roligt. Min graviditet kommer på tal och hon blir glad för min skull och bla, bla... Samtidigt är det en annan "kompis" där (kan snarare kalla denna människa för före detta vän). Hon snäser ut tyket: "Du kan ju berätta vem pappan är"!
Vet inte om det låter så illa som det var men för MIG var det illa! Det lät som att han skulle vara den värsta människan som någonsin existerat. Och alla ni som vet läget vet att det inte är så. Alla människor har väl sina brister. Eller? Och har ni någon gång sett Seven lida? Nä, skulle inte tro det. Han har det så bra, så bra min lille pojk.
Fattar inte hur man kan klanka ner på en som är gravid.
Jag har då fan aldrig, vad jag vet, slängt skit på någon som är/har varit gravid. Hur än släktförhållandena har sett ut. Det är la inte ungen som väljer sin familj? Och det är absolut inte ungens fel att dens omgivning ser ut som den gör. Det är upp till föräldrarna och även deras PLIKT att göra livet för barnet/barnen så bra som möjligt.
Så om ni inte ser att barn far illa på något sätt, lägg er inte i! Ta hand om ert istället så ska vi se till att ta hand om vårt. Fast det gör vi ju ändå.
Herregud. Trista-människor-som-måste-hitta-MINSTA-fel-för-att-få-vardagen-att-gå-varelser är vad ni är!

O v e r . a n d . o u t .

Undrar hur det känns egentligen... Att få allt man vill ha. Säg att du vinner.. ptjaa.. 20 mille. Eller ännu "värre", dem här jäkla sjuka summorna som folk vinner titt som tätt, 115  miljoner t.ex. Vad hade du gjort för dem pengarna? Vad fan ska man med alla pengar till?
Jag hade iallafall fixat mitt och min familjs liv rejält. Så man inte hade behövt oroa sig för den ekonomiska biten mer. Köpt tomt nånstans och byggt hus där.
Sen hade jag bjudit alla jag älskar på en lååång resa.
Skänkt en jäkla massa till välgörenhet hade jag med gjort.
Min lista kanske inte skiljer sig så mycket från vad andra säger de skulle göra om de vann så mycket cash.
Men frågan är; skulle man verkligen göra allt detta? Jag menar, skänka pengar till välgörenhet säger alla dem ska göra om dem vinner pengar men blir det gjort?
Jag vet att JAG hade gjort det iallafall. JAG VET. Har upplevt hur det är att leva fattigt men man har ju alltid klarat sig så det är absolut inte jämförbart med de riktigt fattiga, stackars människorna som INTE klarar sig! Som dör av svält! Vi fixar det. Det gör inte dem alla gånger. Ååh, blir så ledsen när jag tänker på det. Skulle vilja hjälpa men har verkligen inte råd. Är det konstigt att känna skuld för den sakens skull? Tror inte det.
Så tänk om man kunde lägga dessa fantasisummor på dem som VERKLIGEN behöver hjälpen och inte låta någon, ofta redan rik, person få flera miljoner. Jag hade absolut inte tackat nej men jag vet att mycket av pengarna hade kommit till nytta. Inte bara till mig själv utan till andra som verkligen behöver hjälpen.
Jag lovar.

Fick av misstag skaffat fel sorts blöjor till Seven idag. Han använder Up and go annars men nu blev det då "vanliga" med kardborreknäppningen. Det var INTE populärt hos unge herr Seven. Stackars liten. Grät, skrek och vred sig och ville absolut inte ha på sig denna förskräckliga blöja. Så jag blev naturligtvis misstänksam och trodde det var något fel på den. Kände i den men nä´rå, inget fel på den! Testar igen. Samma sak återigen. Han ser riktigt rädd ut. Ett utseende som jag inte ser ofta på den plutten. Men tydligen är detta ett vanligt beteende hos små barn. Dem kan helt enkelt bli rädda för saker dem inte känner igen. Men en blöja? Haha, han är för söt!
Har iallafall skaffat Up:en nu så imorgon lär lillen bli glad igen!

I Söndags var det två år sedan vår lilla Bonnie försvann från oss. Minns den hemska dagen som igår. 28:e mars 2008 är en dag jag aldrig kommer glömma. Värsta dagen i mitt liv.
Att en så ung människa bara får försvinna så. 8 år blev min lillasyster Bonnie. Det var ju så mycket som hon skulle göra men som hon inte hann med. Hon fick inte ens vara med på sin skolavslutning, som ägde rum samma år, bara ett par månader efter hennes bortgång. 25:e juni skulle hon fyllt 9.
Fan vad orättvist! Kunde vi inte fått en liten förvarning iallafall? Så kanske man hade kunnat skaffa hjälp i tid!
Saknar henne så otroligt mycket. Varje dag. Hela tiden finns hon där.
Blir så arg när jag ser människor som inte uppskattar eller ens fattar vad dem har. Tänk om nåt sånt här hade hänt just er! Då hade ni fanimej ångrat er! Men ni tänker väl bara; -Äh, det händer inte mig.
Men det har jag verkligen fått bevisat att det kan hända vem som helst. VEM SOM HELST! Tänk på det.

Idag har jag fanimej varit duktig. Först fixar jag mor och fars digitalkamera. Luckan framför linsen vägrade flö sig så fixarn Linda plockade isär och hade sig, pillade lite och vips! Nu funkar den galant!
Senare fixade jag låsknappen på vänstra bakdörren på bilen. Den (låsknappen alltså) hade kärvat fast sig, så kom jag. Och VIPS igen! Nu funkar även den galant!

För övrigt så sitter skåpsluckorna nu på plats. Eller aa, fyra stycken av dem översta då. Men snyggt som fasen blev det iallafall. Ååå, vill att resten blir färdigt snart. Man blir ju ännu mer pepp när man ser hur jäkla bra det blir!

Spela-time nu, sen sova.

Och DU! Glöm inte att checka out min vän Cathys blogg: amami.blogg.se

Natti!

Garderobsjävlarna rensades ut idag. Äntligen. Magasinerar mer än hälften av kläderna då jag inte vill slänga eller ge bort. Och då jag en gång har kommit i kläderna så tror jag mig komma i dem igen. Någon gång. Om ca 20 kg -.- MINUS vill säga. Fy fan!

Seven fick garderoberna till sina kläder. Skönt för en annan att slippa sitta på golvet varje gång han ska nya kläder då vi hade dem i ett linneskåp innan med luckor som vägrar hålla sig öppna.

Dem övre köksskåpsluckorna är klara. Dem ska nu bara fraktas fint hem och hängas upp. Svart. Jäkligt snyggt blev det! Även nya handtag på dem.
Så nu är det "bara" resten av luckorna kvar, då under, som ska målas. Men det är massa kvar. Hatar sånt här ibland. Känns som man aldrig blir färdig. Men nu är det iallafall påbörjat och det hör verkligen inte till vanligheten annars. Tankarna brukar finnas där men sen flumsas dem iväg.

Nä, nu ska jag ta sista blossen för inatt, sen sova.

Natti!

Ta inte allt på för stort allvar alltid. Tänk efter och fundera på om det verkligen är så farligt som du får för dig att det är. Vad vinner du på att ljuga för dig själv (och andra)? Och kanske allra viktigast; vad förlorar du? Till slut sitter du där helt ensam och har ingen som är villig och förstående att lyssna på dina bekymmer som du själv skapade en gång för att du var så trångsynt och dum.
Sluta snacka skit. Det förlorar du verkligen på i längden. Och kom ihåg att det är skillnad på skitsnack och fakta.

(Och neej, jag pratar inte om mig själv!)


Trodde aldrig jag skulle säga detta men ibland saknar jag skoltiden lite. Jävlar vad mycket mindre bekymmer man hade då egentligen. Om jag hade vetat då, vad jag vet idag, hade jag tagit vara på den tiden mer.
Man blir verkligen inte yngre heller. Har haft lite noja i några år nu faktiskt. Löjligt, jag vet men kan inte hjälpat.
Tur att min plutt Seven finns! Vet helt ärligt talat inte var jag hade varit idag utan honom...

Mars månad är det med... Snart två år sedan sen min snuttegumma gick bort. Saknar dig så otroligt mycket Bonnie. Mitt lilla hjärta... Tänker fortfarande på dig varje dag min snutta! <3

Satt och grubblade igår på den (enligt mig) perfekta saken att skriva. Men kommer fan inte ihåg vad det var -.-




Återkommer.

Ja, välkomna hem säger vi till Cathy och hennes underbart fina dotter Angelina! Hoppas ni alla där borta mår bra nu. Kameran funkar bra? :P

*En liten hyllning*

Just det, jag blev TVINGAD att länka till Cathys blogg. Så här är den: amami.blogg.se
Mycket intressant tycker jag faktiskt att den är då Cathy också har barn och det skrivs en del om hennes gullungars bravader. Plus att hon är en mycket nära vän till mig och har varit i drygt 10 år. Troligen den närmaste. Hoppas fan ingen tar åt sig. Palla sånt. Det är bara att acceptera att läget är som det är!
Cathy har alltid varit den som har förstått, även dem mest komplicerade saker som hänt mig. Detta är la inte så komplicerat men t.ex när jag gled in i ett förhållande för ett X antal år sedan så blev det mer och mer, sakta men säkert att jag tappade kontakten med mina vänner. Det var väl inte lika roligt att umgås med någon som levde i ett förhållande. Speciellt när dem själva inte hade det. Vissa hejar jag på idag men vissa inte. Eller, jag hälsar men inte dem på något skumt vänster. Vi bor för fan i samma stad! Har en gammal vän som flyttade härifrån till Skåne ffs! Och vi pratar än idag. Varför inte liksom?
Jo, iallafall, när Cathy sen flyttade tillbaka till Lysekil så stötte vi naturligtvis på varandra på stan emellanåt. Sen började vi umgås igen lite då och då och nu är det som att det "avbrottet" aldrig har existerat typ. Det är det jag gillar med henne. Hon ser inte allt för allvarligt på såna grejer som verkligen inte är allvarliga egentligen, som andra kan tycka är så jäkla stort.

Massa kramar från oss till dig Cathy och hela din familj! <3

Skitkul att antalet läsare av min blogg växer! Sakta men säkert! Ska försöka uppdatera lite oftare.

Fan också. Måste ringa elbolaget pga en räkning som ligger här och skräpar. Det är inte min plikt att betala den heller för den delen. Jävla skit. Ringde dit för en stund sen men dem stängde naturligtvis kl 16... Jag får ta tag i det imorgon istället.

Plutten sover just nu. Hoppas han sover lääänge. Jag är fan helt slut och orkar nästan inte någonting för tillfället. Borde sova en stund jag med egentligen men vill inte. As usual.

Hoppas verkligen att ni får komma hem imorgon (idag), Cathy. Fy fan vad jobbigt att vara inlåst på ett sjukhus så. Förresten, det gör väl inget att jag skriver om det här? Hoppas inte, annars lär jag få stryk! Brukar ändå inte ha många läsare. Konstigt nog. Min blogg som är fan så intressant! (Fatta ironin -.-)
Tänk vad vi föräldrar ställer upp på våra barn. Självklart. Det finns ju inget annat alternativ och om det hade funnits hade jag ändå såklart valt alternativet att ställa upp. Jag kommer göra allt, ALLT för min son. Litar inte på någon annan än mig själv när det gäller att ta hand om Seven. Jo, mamma såklart då. Men jag tror det är så för dem flesta föräldar. Sin egen mamma och säkert i vissa fall pappa, kan man alltid lita på! Iallafall jag. Som tur är. Inte konstigt heller. Kära mor min har ändå fött sex ungar så vanan sitter ju där. Inte för att ni andra med färre ungar skulle klarat något sämre! But you get the picture ;)

Nä, ska snarka arslet av mig nu. Natti, natti.

Jag fick idag (torsdag) reda på att en kompis från den vilda fattigare tiden har gjort en mycket, MYCKET grym sak. Riktigt ruttet alltså. Då det är så jäkla pissigt vill jag inte ens skriva vad det handlar om. Roligt för er att läsa då, eller hur? Nä, men det var det värsta jag har hört på mycket länge och kan än inte fatta att han gjort så. Mycket trodde och visste jag om honom men aldrig för min själ det här! Finns verkligen inte så mycket mer att skriva om detta just nu. Kommer fan få mardrömmar. Kan ju alltid hoppas på att allt är en överdriven lögn. Ryktena i denna stan är verkligen inte att lita på. Även om det kommer från ganska säkra källor.

Mardrömsdags. Natti.